PRISTINA: Det enda vi hittills har sett av Pristina är en välbevakad flygplats, några Kfor-check points på vägen in till stan och det som i folkmun går under namnet Police Street. Det vill säga den gata längs vilken många av de internationella organen har sina kontor och posteringar, och som skyddas av dubbla bommar och tungt beväpnade vakter, med ljusblå skottsäkra västar.
På väggar och träd sitter anslag om helgens demonstration. Den organiseras av MSD, Movement for Self Determination, och kan bli alltifrån stillsam till en dramatisk historia. Kfor diskuterar under dagen hur de ska förhålla sig till säkerhetsfrågan. Alternativ ett är att under morgondagen och lördagen söka igenom alla bilar som passerar in till Pristina i jakt på eventuella vapen. Alternativ två är att inte göra det. Alternativ ett riskerar att provocera fram aggressioner, alternativ två riskerar att missa föreberedelser för våld.
Vi tog en promenad och åt en pizza. Gatulivet surrar, bilar i alla prisklasser trängs på gatorna och den unga befolkningen hänger på caféer och barer. Det känns på ytan som en ordinär balkansk stad, helt enkelt. Det råkar bara vara en väldigt speciell, ordinär balkansk stad.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment